Minnesanteckningar, bildspel och bilder
från 2,5 dagar 16/8 – 18/8:
Övergripande tema
I: Förbättringskunskap på svenska
De grundläggande kunskaperna som ingår i ämnesområdet förbättringskunskap. Bo Bergman, professor på Chalmers, lyfte fram förbättringsmodellen och avrundade med att inbjuda till samtal i mindre grupper kring kvalitetsregistren och förbättringskunskap med syfte att få fram idéer att testa där förbättringskunskapen kan användas.
Inspel: Bo Bergmans inledande bilder samt bilder till tema Förbättringskunskap på svenska.
II: Kvalitetsregister som ett stöd i förbättringsarbetet
Nationella plattformen för förbättringskunskap har fått medel för ett utvecklingsprojekt i tvärprofessionell anda med syfte att stödja registrens användning i kliniskt förbättringsarbete och i universitets- och högskoleutbildning.
Tanken är att med registerdata som underlag utveckla lärandemodeller för tvärprofessionellt samarbete mellan utbildning och verksamhet. Projektet genomförs i samarbete med aktuella nationella kvalitetsregister. Till projektledare har utsetts Annika Nordin, utvecklingsledare och doktorand.
Torie Ernsäter, Svensk sjuksköterskeförening, presenterade ansökan för att få projektpengar.
Plattformen och kvalitetsregister – några bilder från diskussionerna.
Sammanställning av gula lapparna som sattes upp på ”spånskiva”: Användning av kvalitetsregister i förbättringsarbetet
Tema 1: Morgondagens hälso- och sjukvård och möjlig betydelse för professionella rollerna
Syfte: Att ge visionärt kontext till Sommardialogens övergripande ämne.
Process: Interaktiv med inspel.
Underlag för framtidsdiskussion apropå SOU 2011:65 Statens Vård och omsorgsutredning (pdf), sidan 93: ”Långsiktiga förutsättningar som skapar förändringstryck”
Vi bedömer att fem faktorer har särskilt stor betydelse för vården och omsorgen. Detta förändringstryck innebär att både verksamheternaoch statens styrning av och roll i systemet behöver utvecklas. Dessa faktorer skapar nya förutsättningar för den statliga styrningen, men även för lokal och regional politisk styrning. För kommuner och landsting är det en stor utmaning att förnya den lokala och regionala vård- och omsorgspolitiken utifrån dessa nya förutsättningar.
Ur utredningen sidorna 9-11: 1) Resursutmaningen, 2) Internationaliseringen, 3) Kunskaps- och IT-utvecklingen, 4) Patienter och brukare kan och vill ha mer makt över sin egen vård och omsorg, 5) Ökad mångfald i produktion och finansiering.
Inspel gjordes av:
- Michael Bergström, om hälso- och sjukvården i framtiden
- Staffan Pelling, spelade upp intervju han gjort med Inga-Maja Rydholm pensionerad sjuksköterska
- Lena Lokrantz, om arbetet som underläkare på geriatrisk klinik; ”Jag var en sambandcentral för alla…”
Bildspel och framtidscollage: Vad kännetecknar morgondagens hälso- och sjukvård
Tema 2: Teamet – professioner och patienter i samverkan
Syfte: Skapa en gemensam bild av teamarbetets betydelse för vårdens utveckling
(inkluderar forskning, förbättringskunskap, samt lärandet inför och arbete i vårdens praktik).
Process: Med scener från vårdens praktik anträder vi en färd genom teamen och microsystemen teori och praktik för att nå klarare bilder av deras betydelse för vårdens och dess innebyggares utveckling.
Inspel gjordes av Susanne Kvarnström, Lotta Copland, Karin Thörne och Johanna Dahlgren:
Gemensam presentation: Inledning, gruppuppgifter och ECLS’ föredömliga vård och lärenheter (pdf)
Övriga presentationer:
- Susanne Kvarnström: Teamet professioner och patienter i samverkan (nytt fönster)
- Lotta Copland om teamsamverkan Bild: Teamsamverkan Professionsidentitet (nu med referens)
- Karin Thörne om team och förbättringskunskap
- Johanna Dahlgren Minnesord: pepparkakor
Tema 3: Involvera patienten i utvecklingen av vården
Syfte: Skapa en gemensam bild av vad det kan innebära för personal och kunskapsutveckling att patienter och närstående är involverade i vårdens utveckling.
Process: Inspel, reflektioner, grupparbete.
Inspel: Susanne Gustavsson:
- Involvera patienten i utvecklingen av vården
- Upplevelsebaserade förbättringar tillsammans med patienten
Känslokarta
Helena Teglund visade film med exempel. Neonatalvård i hemmet (Aha: personalens antaganden om föräldrars känslor)
Film: Experienced based design and co-design
Filmen som deltagarna missade: Självdialys
Tema 4: Hur stöttar vi denna utveckling med kompetensförsörjning och kompetensutveckling
Syfte: Att stimulera till reflektion kring kompetens ur ett verksamhets- utbildnings- och individperspektiv.
Process: Inspel, reflektioner, grupparbete.
Alla professioner i vården strävar mot samma mål – en god hälsa och livskvalitet för hela befolkningen. Förändringar i sjukdomspanoramat, en ökad andel äldre tillsammans med globalisering och en snabb utveckling av kunskap, nya läkemedel, behandlingsmetoder och teknik ställer dock nya krav på kompetens. Detta får konsekvenser för utbildningarna, verksamheterna och individen.
Vilka kompetenser behövs för att möta behoven i morgondagens hälso- och sjukvård? Finns det kompetens som vi delar med varandra? Hur använder vi tillgänglig kompetens i vården på bästa sätt och hur kan man stötta dess utveckling?
Inspel:
- Susanne Kvarnström: Kompetensförsörjning och kompetensutveckling
- Anna Pettersson
- Stefan Lindgren: Ny modell för läkarutbildningen; från traditionell innehållsbaserad modell till kompetensbaserad modell
- Mats Brännström: Vem eller vilka ska definiera vilken kompetens ett yrka ska ha? Utgå från behovskluster.
Film: Did you know 3.0
Dag 3: Open Space
Samlande dialoger kring huvudtemat och förbättringskunskap – hur går vi vidare?
Vad ska Nationella plattformen arbeta med framöver?
Gemensamma minnesanteckningar: One Hour Paper 2012.