Vad är förbättringskunskap?

Det vi kallar kunskapsområdet förbättringskunskap har rötter i olika vetenskaper. Inom hälso- och sjukvård har dessa kunskaper utvecklats och varit en god bas för kvalitetsutvecklingens framväxt. En definition finns i spalten till höger.

Förbättringskunskap innehåller teorier, metoder och verktyg som används för att förbättra och utveckla arbetssätt och verksamheter. De är en grund för nytänkande och innovationer.

Ständiga förbättringar

I praktiken handlar det om att anstränga sig ihärdigt med att förbättra sina arbetssätt genom att testa idéer till förändringar som kan leda till förbättringar, att ta små steg i rätt riktning. Det ökar också möjligheten för att förändringarna ska bli hållbara. Ett av de viktigaste hjälpmedlen är Förbättringsmodellen (se fliken Resurser).

Åtta kunskapsdomäner

Dartmouth Medical School, USA, har tagit fram en förfinad beskrivning av vad förbättringskunskap är i form av åtta kunskapsdomäner:

  1. Vården som process, system
  2. Variation och mätningar
  3. Kund-/patientfokusering
  4. Leda, följa och göra förändringar i vården (= metoder och kunskaper för att designa och testa förändringar i komplexa vårdorganisationer och förståelse för detta på alla nivåer i organisationen)
  5. Samarbete
  6. Social kontext och samhällsansvar
  7. Utveckla ny, lokalt användbar kunskap
  8. Professionell kunskap för olika discipliner och att anpassa och knyta ihop den till alla övriga områden 1- 7.

Källa: Batalden, Bisognano, Splaine, Baker, Headrick 1998

Vi har egentligen ”två” jobb att göra”! Professor Paul Batalden har med den här bilden visat vad han menar:

Alla som arbetar i hälso- och sjukvård har två uppdrag, dels att göra sitt ordinarie arbete och dels att utveckla det arbete och system man verkar i.

För att göra detta ”andra” arbete behövs kompetensutveckling i förbättringskunskap som en del i den professionella kunskap och behövs i förbättrings- och förnyelsearbetet av framtidens vård och omsorg. Därför är förbättringskunskap också en viktig del i grund-, vidare- och fortbildning för hälso- och sjukvårdens professioner.

Fyra hörnstenar

Ursprungligen var det W Edwards Deming som utvecklade teaorier om utveckling- och förbättringsarbete. Deming baserade sin syn på vad han lärt sig från Walter A Shewhart och från det han sett i japanska och amerikanska tillämpningar under 50- och 60-talet och framåt.

1993 föreslog Deming fyra kunskapsområden som viktiga för att tillämpa och utveckla förbättringsarbetet i en organisation. Dessa infördes redan samma år i en hälso -och sjukvårdskontext av Paul Batalden och Patricia K Stoltz*. Dessa områden är:

  • Systemförståelse
  • Förståelse för variation (mätningar)
  • Förändringspsykologi
  • Kunskapsteori om lärandestyrt förändringarbete

Med en lite vidare tolkning fungerar detta nu som bas för Förbättringskunskap (på engelska Quality Improvement och Improvement Science) för att markera, att förbättringsaktiviteter och hur de kan fås att fungera framgångsrikt, är ett vetenskapsområde i sig.

En sådan tolkning är:

Variation – ett sätt att se på verkligheten där statistiska mätresultat används för att bedöma variationen i en vårdprocess över tid, och där mätresultaten är en förutsättning för att tolka verkligheten eller den pågående utvecklingen.

Psykologi – förändringspsykologi på individ och grupper, organisationer och andra sociala bildningar.

Kunskapsteori för lärandestyrt utvecklingsarbete, som innebär vidare tolkningar av PGSA-cykeln och som används som underlag för både individuell kunskapsbildning och social. Används även för att förstå de filosofiska grunderna i organisering och hur vi agerar tillsammans.

Systeminsikt – inte bara att förstå enkla värdeskapande system utan också insikt om komplexitet och så kallade komplexa adaptiva system.

Förbättringskunskap – en definition

”Den kombinerade och oupphörliga ansträngningen av alla – hälso- och sjukvårdens professioner, patienterna och deras familjer, forskarna, finansiärerna, planerarna och lärarna – att genomföra de förändringar som leder till bättre resultat för patienterna (hälsa), bättre system och processer (vård) och bättre professionell utveckling (lärande).”

Batalden P, Davidoff F. What is ”quality improvement” and how can it transform healthcare? Qual.Saf.Health Care 2007;16;2-3.

*Patricia K. Stoltz served for 15 years as a quality improvement leader at Henry Ford Health System.